Amazonas legendariska heta flod – ett mysterium som utforskas med hjälp av data
Som liten pojk i Peru hörde Andrés Ruzo sin farfar berätta om en flod där vattnet kokade. När Ruzo senare i livet doktorerade i geotermi började han fundera på om denna flod verkligen existerade. Denna frågeställning förde honom till floden i Amazonas regnskog, där han inledde ett forskningsprojekt som skulle komma att inspirera miljontals människor. Under hela projektet har Ruzo använt YSI, Xylems handhållna mätare, för att ta prover på flodens vattenkvalitet och samla in data som gett ny kunskap om fenomenet.
Legenden om den kokande floden, som Ruzos farfar berättade om, går tillbaka ända till conquistadorernas tid. Inkafolket diktade upp en historia om en stad av guld – El Dorado – djupt inne i regnskogen. När överlevande guldsökare kom stapplande tillbaka berättade de om den ständiga natten i den mörka regnskogen och dunkla djup som vaktades av tysta krigare med giftpilar. De berättade om spindlar stora nog att sluka en fågel, moln av insekter och en flod som kunde koka en människa levande.
När Ruzo senare doktorerade i geotermi vid Southern Methodist University (SMU) mindes han vad hans farfar hade berättat. En karta över varma källor i Peru fick honom att undra om det verkligen fanns en kokande flod där någonstans i Amazonas skogar. Forskare och oljeprospektörer sade att det knappast var troligt. Men när han frågade sin faster sade hon: ”Där har jag varit.” Hon kunde till och med visa honom var de ångande flodbankarna låg.
Asháninka-shaman Maestro Juan Flores. Foto: Sofía Ruzo.
En helig flod och ett hotat ekosystem
Efter att själv ha sett den legendariska floden insåg Ruzo att det var bråttom att sprida kunskapen om den. I skogen kring floden fanns fortfarande fågelspindlar, mygg och getingar. Men också illegala skogsskövlare och markockupanter, som bidragit till att skogen krympt. Han såg kalhyggen och brända stockar i området kring den heta floden. Det blev en kapplöpning mot motorsågar och facklor som hotade floden och dess ekosystem.
– Tänk dig att du befinner dig i denna häftiga, vackra, dunkla värld i skogen och plötsligt upphör den och du kliver rakt ut i ett totalt avskogat, apokalyptiskt ödelandskap med jättelika timmerstockar stora som bilar, som alla en gång varit träd, säger han och beskriver en resa tillbaka till den heta floden genom nyröjd mark. – Du är på väg till den allra livfullaste platsen på denna planet och får se den dö ut.
Andrés Ruzo vid den heta floden. Foto: Devlin Gandy.
Ruzos uppdrag att sprida kunskap om floden och skydda den
Efter den upprörande resan lade Ruzo sin doktorsavhandling på hyllan och ägnade sig åt att berätta om den heta floden för en bredare publik. Han skrev en bok om resan till den heta floden, en expedition finansierad med bidrag från National Geographic Explorer. Han har hållit ett TED Talk som fått mer än 2,4 miljoner visningar. Och han har intervjuats åtskilliga gånger om sin upptäckt av en flod som ansetts vara helig av Amazonas urbefolkning i generationer.
Ruzo framförde vetenskapliga argument för att området omkring den heta floden skulle skyddas och ivrade för rätten till marken åt de människor som i generationer haft djungeln som sitt hem, som stamfolken Asháninka och Shipibo. Asháninka kallar den heta floden Shanay-timpishka, vilket betyder ”kokar av solens värme”.
– Man har en moralisk plikt i förhållande till vetenskapen, säger Ruzo. Jag är en forskare med ett västerländskt sätt att se på saker. Det är så jag är fostrad att vara, förklarar han. Viljan att skydda denna natur under mitt arbete i Amazonas väcktes av Maestro Antonio Muñoz, en Shipibo-ledare. Han öppnade upp mina ögon när han sade: ”Du är här och dokumenterar allting. Är det tillräckligt för dig? Räcker det med att bara dokumentera all förstörelse?”
Innan han publicerade sina data för andra forskare lovade Ruzo sig själv att han skulle hjälpa till att skydda detta landskap. Han har ägnat år åt att öka kunskapen om floden och dess mysterium och hjälpt inhemska ledare att få de juridiska rättigheterna till sitt land. Nu när marken tillhör ursprungsbefolkningen har Ruzo återgått till arbetet med att publicera sina data.
Mäter den heta flodens bana och temperatur
Den heta floden börjar som en kall liten bäck i djungeln och växer markant i volym och temperatur medan den rinner över geologiska förkastningszoner. Med sina varma källor och sitt kraftiga flöde är den kokande floden i Amazonas regnskog i Peru världens största dokumenterade heta flod.
I drygt sex kilometer slingrar sig floden genom klippor, tät djungel och heta gyttjestränder. Den blir cirka 30 meter bred som mest och har ett maxdjup på nästan 4,5 meter.
Längs den här sträckan har Ruzo mätt upp temperaturer motsvarande den omgivande luften, cirka 27 °C, upp till medeltemperaturer runt 90 °C, där vattnet ångar och bubblar. Längre sträckor av den heta delen av floden överstiger 47 °C med råge, en livsfarlig temperatur om man skulle trilla i.
Vid havsnivå kokar vatten vid 100 °C. Vid La Bomba, en aggressivt bubblande varm källa, vars namn betyder ”pumpen”, mätte Ruzo en temperatur i floden på 94–97 °C. Cirka 300 meter nedströms La Bomba nådde flodens vattentemperatur en topp på 99,1 °C vid en källa.
Ruzo använder en värmekamera vid floden. Foto: Sofía Ruzo.
Undersöker flodens ovanligt rena vatten
En av de största gåtorna med floden är varför vattnet är så hett och så rent. Asháninka trodde att Shanay-timpishka var ett verk av mäktiga andar. Hursomhelst är vattnet anmärkningsvärt säkert att dricka till skillnad från de flesta andra vattenkällor i området som ofta orsakar dysenteri, legionärssjuka eller andra sjukdomar hos dem som dricker av dem.
– Det är inte så märkligt att urbefolkningen säger: ”Det är ett verk av mäktiga andar eftersom det är ett hälsosamt vatten. De har placerat floden här för att hela oss.”
Ruzo använder en handhållen mätare i YSI Pro-serien för att mäta pH-värde, redoxpotential och konduktivitet för att ta reda på flodens bana ned i djupet under marken och upp igen. Han använder även instrumentet för att mäta vattnet från olika inflödespunkter utmed floden och övervaka förändringar över tid.
– Jag har jobbat med geotermiska system över hela världen och man vill inte dricka av de flesta av dessa vatten, säger Ruzo. De kan vara fulla med tungmetaller, väldigt sura eller alkaliska eller till och med innehålla sådant som ”hjärnätande amöbor”. Det heta vattnet i den här floden innehåller ingenting alls. Med min YSI-mätare kunde jag konstatera att det är ”renare”, det vill säga har lägre konduktivitet, än Evian.
Det var den kända vattenkvalitetsforskaren Dr Andrew Quicksall som introducerade den handhållna YSI-mätaren för Ruzo på universitetet. Han insåg direkt hur viktig den skulle komma att bli för hans egna studier.
”Dr Quicksall visade hur pH-värde, konduktivitet, redoxpotential och andra parametrar kan samlas in för att ta reda på vilken sorts miljö vattnet finns i. Det gjorde det osynliga synligt på ett sätt som gjorde väldigt starkt intryck på mig”, berättar Ruzo.
Källan till flodens kokande vatten
Det är 700 kilometer till närmaste aktiva vulkan från den heta floden. Forskarna tror därför inte att orsaken till flodens heta vatten är vulkanisk. Den heta jordskorpan är emellertid den troliga förklaringen. Denna teori understöds av vattnets renhet, geokemiska och geofysiska data, geologiska modeller och annan forskning.
Ruzo tror att vattnet i den heta floden först störtar långt ned i underjorden, värms upp av det omgivande berget där och sedan pressas upp igen till ytan genom förkastningar av värmen och trycket.
Ruzo har spridit kunskapen om den heta floden till omkring 800 miljoner människor i världen genom sina ansträngningar att nå ut. Trots ökad medvetenhet befinner sig den heta floden och kringliggande landområden fortfarande i de ”rödaste” skövlingszonerna i Peru. Men lokalsamhället har nu de juridiska rättigheterna till marken och floden har fått status som naturskyddsområde. Tack vare Ruzos arbete med att lösa gåtan bakom det som en gång var en legend pågår nu en kampanj för att också staten ska ge den heta floden skyddsstatus.
Läs hela reportaget och mer i Mission: Water magazine.
Av Steve Werblow
Översta fotot: Devlin Gandy